Test-enhanced learning

Vad är test-enhanced learning?

Test-enhanced learning (även känt som “testing effects“, “retrieval practice effects“, “retrieval enhanced learning” mm.) går ut på en relativt simpel princip; om man efter att ha lärt sig något nytt, genom att läsa en bok, se en film, lyssna på en föreläsning, förhör sig på det nya kunskapsområdet ökar det minnets långtidsinlagring av de nya kunskaperna. De positiva effekterna av test-enhanced learning är några av de mest bekräftade principerna inom kognitiv psykologi1,2. Hundratals studier har gjorts på området och visat att test-enhanced learning är effektivt för en rad olika kunskapsområden och fungerar för ett stort ålderspann, allt från barn till äldre åldersgrupper3.

Det kan vara viktigt att betona att test-enhanced learning inte handlar om ökat behov av standardiserade tentor eller ökad frekvens av tentor under kursers gång. De flesta studier som undersökt och sett positiva effekter av testing effects har studerat effekten av instuderingsfrågor och quiz där väldigt lite har stått på spel för studenten, dvs resultaten på förhören har inte påverkat studenternas betyg eller anseende på något sätt.

Det är ingen ny idé att tentor och förhör inte bara är ett användbart redskap för att mäta studenters kunskapsnivå utan även är en effektiv metod för att öka studenternas lärande. Det är dock först under det senaste årtiondet som en rad studier har visat hur effektiv metoden faktiskt är. Olika studier har de senaste åren visat att test-enhanced learning ger förstärkt lärande för studier inom medicin4 annan naturvetenskap5 språk6 historia7 mm

I boken “make it stick” (Brown, Roediger, and McDaniel) beskrivs test-enhanced learning av en läkarstudent som började använda sig av metoden för att förbättra sina resultat:

It makes you uncomfortable at first. If you stop and rehearse what you’re reading and quiz yourself on it, it just takes a lot longer. If you have a test coming up in a week and so much to cover, slowing down makes you pretty nervous…You just have to trust the process, that was really the biggest hurdle for me, was to get myself to trust it. And it ended up working out really well for me.

För den här studenten fungerade testing effect över förväntan och han gick enligt författarna från att vara en av de sämsta i klassen till att prestera inom klassens översta 10-15% vad gällde tentamensresultat.

Varför fungerar det?

Exakt hur test-enhanced learning leder till förstärkt långtidsminne är inte klarlagt. En teori som lagts fram8 är att man schematiskt kan dela upp minnets funktionalitet i två delar; lagringsförmåga och hämtningsförmåga. Hämtande av kunskap från minnet, något som görs vid förhör, stärker inte bara hämtningsförmågan utan även lagringsförmågan. Det man sett i studier är att effekten av test-enhanced learning är som störst om man upprepar förhören med ökande intervall, så att man vid varje tillfälle hämtar minnet av kunskapen ungefär när man annars hade glömt den9. Detta innebär att det på kort sikt kan vara effektivt att endast läsa en lång test för att klara en tentamen som är dagen efter. Om materialet dock är för stort för att läsa in på en dag och man vill börja studera flera dagar innan en tentamen så är test-enhanced learning effektivare både för att klara tentan och för att fortsätta komma ihåg den inlärda kunskapen efter att tentamen är avklarad.

Vad säger forskningen?

Retrieval Practice Produces More Learning than Elaborative Studying with Concept Mapping

I en artikel som publicerades i Science beskrivs ett experiment10 där fyra grupper av studenter på fyra olika sätt studera en vetenskaplig text:

  • I grupp 1 fick studenterna läsa en text en gång
  • I grupp 2 fick studenterna läsa texten fyra gånger i följd
  • I grupp 3 fick studenterna läsa texten och därefter göra en tankekarta över innehållet i texten
  • I grupp 4 fick studenterna läsa texten, därefter försöka minnas så mycket som möjligt av texten med hjälp av frågor på textinnehållet, för att därefter läsa texten och på nytt försöka återhämta så mycket som möjligt av texten ur minnet.

Efter en vecka fick studenterna komma tillbaka och testades på kunskapen i en ny form av frågetest. Inte så förvånande var grupp 1, som bara hade läst texten en gång, sämst. Grupp 2 och 3 presterade ungefär lika bra i testerna och ingen signifikant skillnad kunde ses. Grupp 4 däremot presterade betydligt bättre än grupp 3 vad gäller långtidsinlagring av minnen.

bild1
Test-Enhanced Learning Taking Memory Tests Improves Long-Term Retention

I en annan studie delades universitetsstudenter in i tre grupper där alla grupperna studerade en text vid fyra tillfällen. Studenterna kunde vid varje tillfälle antingen läsa texten (L) eller testas på kunskapen (T).

  • Grupp 1 läste texten vid varje tillfälle (LLLL)
  • Grupp 2 läste texten tre gånger för att sedan förhöras vid ett tillfälle (LLLT)
  • Grupp 3 läste texten en gång för att förhöras vid tre tillfällen (LTTT)

bild-lttt

En del av studenterna förhördes sedan 5-minuter efter den fjärde studiesessionen, en del förhördes efter 2 dagar och en del förhördes istället en vecka senare. Vid den avslutande testningen visade det sig att resultaten skiljde sig åt beroende på om studenterna testats efter 5 min eller en vecka. I testningen som skedde 5 minuter efter sista instuderingstillfället presterade studenterna som läst texten fyra gånger bättre än övriga grupper. Men i testet efter en vecka presterade studenterna som läst texten en gång och testats tre gånger bäst av grupperna. Det visade sig att studenterna i grupp-LLLL efter en vecka glömt 52 %, i grupp LLLT hade studenterna glömt 28% och i grupp LTTT hade studenterna endast glömt 14%.

The interim test effect: Testing prior material can facilitate the learning of new material

En annan intressant aspekt av test-enhanced learning är det faktum att testa sig på vissa delar av inläst material även verkar öka inlärningen av det material som inte kunskapstestas11. Studenter delades i en studie upp i två grupper där en av grupperna läste tre olika texter (text A, B och B) vid tre olika tillfällen. Den andra gruppen läste också texten vid tre olika tillfällen och efter att ha läst text A och B testades de på innehållet i respektive text. Både grupp ett och två testades sedan på text C.

  • Grupp 1
    • läste text A
    • läste text B
    • läste text C
  • Grupp 2
    • läste text A → Förhördes på text A
    • läste text B → Förhördes på text B
    • läste text C
  • Grupp 1 och 2 förhördes på text C

bild1

Det visade sig att grupp 2 presterade dubbelt så bra som grupp 1 när de förhördes på text C.

Hur använder vi test-enhanced learning?

Det bör sägas att ingen av oss på hypocampus är någon expert inom området. Intresse för området som har fått oss att försöka sätta oss in i forskningsfältet och vi har utgått från de artiklar med resultat som verkar vara reproducerbara. Vi förstår att lärandeprocessen är oerhört komplex och att olika individer kan ha olika stor nytta av olika metoder. Vad gäller läkarutbildningen måste man närma sig kunskapen på flera olika sätt och det finns ingen bok eller mjukvara i världen som motsvarar reell klinisk erfarenhet eller övning i patientsamtal. Vi är dock samtidigt övertygade om att det finns ett stort värde i att ha en bred kunskapsbas. Vår tanke är att om vi kan öka inlärning och långtidsinlagring med om än bara några procent på samma nedlagda tid så är det ett stort steg framåt.

Vi har försökt utgå från studenters nuvarande studiemetoder för att göra hypocampus så lättanvänt som möjligt. Vi ger användare möjlighet att läsa ett kapitel, förhöra sig på innehållet för att därefter kunna läsa kapitlet igen och se vilka rätt respektive fel man haft för att fokusera på sina svagheter. Vi ger även statistik över vilka kapitel användaren är svag på samt progress över tid.

  1. Läs ett kapitel

2016-10-09-21-09-112. Välj “gör frågor”

2016-10-09-21-09-21

3. Besvara frågan

2016-10-09-21-11-53

4. När du sedan läser kapitlet igen kan du se vilka delar du inte förhört dig på samt vilka delar du svarat rätt respektive fel på

2016-10-09-21-12-56

5. Du kan även se vilka kapitel du är svag på samt progress över tid.2016-10-09-21-14-07

Noter

  1. Roediger HL III and Butler AC (2011). The critical role of retrieval practice in long-term retention. Trends in Cognitive Sciences 15, 20-27.
  2. Roediger HL III and Pyc MA (2012). Inexpensive techniques to improve education: Applying cognitive psychology to enhance educational practice. Journal of Applied Research in Memory and Cognition 1, 242-248.
  3. Agarwal, P.K., Bain, P.M. & Chamberlain, R.W. Educ Psychol Rev (2012) 24: 437. doi:10.1007/s10648-012-9210-2. JESSICA M. LOGAN AND DAVID A. BALOTA, Aging, Neuropsychology, and Cognition, 15: 257–280, 2008 http://www.psypress.com/anc ISSN: 1382-5585/05 print; 1744-4128 online DOI: 10.1080/13825580701322171
  4. Larsen DP, Butler AC, and Roediger HL III (2009). Repeated testing improves long-term retention relative to repeated study: a randomized controlled trial. Medical Education 43, 1174-1181.
  5. McDaniel, M. A., Agarwal, P. K., Huelser, B. J., McDermott, K. B., & Roediger, H. L. (2011). Test-enhanced learning in a middle school science classroom: The effects of quiz frequency and placement. Journal of Educational Psychology, 103,399-414.
  6. M.A. Pyc, K.A. Rawson / Journal of Memory and Language 60 (2009) 437–447
  7. Henry L. Roediger III, Pooja K. Agarwal, Mark A. McDaniel, and Kathleen B. McDermott, Test-Enhanced Learning in the Classroom: Long-Term Improvements From Quizzing, Journal of Experimental Psychology: Applied,2011, Vol. 17, No. 4, 382–395
  8. Bjork & Bjork 1992
  9. Henry L. Roediger, III, and Jeffrey D. Karpicke, Test-Enhanced Learning Taking Memory Tests Improves Long-Term Retention, 2006 Association for Psychological Science, Volume 17—Number 3
  10. Jeffrey D. Karpicke and Janell R. Blunt, Retrieval Practice Produces More Learning than Elaborative Studying with Concept Mapping, Science, 11 Feb 2011: Vol. 331, Issue 6018, pp. 772-775, DOI: 10.1126/science.1199327
  11. Wissman KT, Rawson KA, and Pyc MA (2011). The interim test effect: Testing prior material can facilitate the learning of new material. Psychonomic Bulletin Review 18, 1140-1147.

 

www.hypocampus.se


 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *