Spaced repetition

Alla har olika sätt att studera. Det är vanligt att man som student letar efter metoder där man kan optimera inlärandet per tidsenhet. Ett problem med att försöka lära sig så mycket som möjligt per investerad tidsenhet är att det ibland kan konkurrera med att få det man lär sig att fastna i långtidsminnet. Något som de flesta märkt av som någon gång prokrastinerat fram tills dess att tentan närmat sig och sedan försökt pressa in all information som behövs för att klara kursen, i minnet. Studiemetoden kallas på engelska “cramming”. Skillnaden när man redan från början av kursen hänger med är att den mesta informationen dyker upp vid flera tillfällen, man får med andra ord fler repetitionstillfällen utspridda över längre tid vilket leder till bättre inlagring i långtidsminnet. Det som händer vid cramming, när man bara behandlar informationen vid ett tillfälle, är att hastigheten med vilken man glömmer är högre.

Cramming

För att förklara de negativa sidorna med cramming kan vi ta hjälp av Robert Bjork, forskare inom psykologi vid UCLA och expert på området lärande och minnesinlagring.

“Cramming can actually be a good thing to do from the standpoint of your getting a grade. If you don’t know the material and haven’t appropriately spaced your study across the term, … if you stay up all night, study, cram whatever and walk into the exam, you can actually perform pretty well on that exam…”

“But the problem is not too long after that, this massed practice will lead to …very poor retention. So as far as the material in that course carrying over to other courses, to your life in general, it’s an awful thing to do. “

robert-bjork

Se hela Bjorks föreläsning på: https://www.youtube.com/watch?v=TTo35X2rqls

Hur snabbt man glömmer har varit ett område som studerats sedan 1800 talet då en vetenskapsman började exprimentera med sitt eget minne. Genom att studera en rad stavelser och sedan mäta hur många av dessa han kom ihåg dag 1, dag 2 osv. insåg han att minskningen i hur mycket han kom ihåg över tid var exponentiell. Mannen som hette Herman Ebbinghaus gav därför namn åt den så kallade “Ebbinghaus glömskekurva”

Det faktum att informationen så snabbt glöms bort är viktigt i de flesta studiesammanhang och kanske extra viktig vad gäller medicinstudier. Meningen med kunskapsprov under t.ex. läkarutbildningen är inte enbart att se att respektive student vid något tillfälle lyckas hålla tillräckligt stor informationsmängd i huvudet för att klara ett prov. Förhoppningen är även att kunskapen ska finnas kvar för att studenten skall kunna plocka fram den när den behövs i kliniska situationer. Så effektiv långtidsinlagring som möjligt är därför något ovärderligt i medicinska sammanhang.

Bättre metoder?

Så hur gör man då för att komma ihåg så mycket som möjligt så lång tid som möjligt? Finns det några genvägar? Svaret på den frågan är både ja och nej. Att lära sig stora mängder information kräver en ansträngning och själva ansträngningen är i sig en viktig del av lärandet. För långtidsinlagring krävs i de flesta fall repetition. Dock finns en genväg för hur man mest effektivt kan repetera kunskaperna, en genväg som kallas spaced repetition.

Så vad är då spaced repetition?

Genom att dela upp repetitionstillfällena så att du repeterar kunskapen precis när du håller på att glömma den skapar du ett mer tidseffektivt lärande. För varje gång du repeterat en viss fakta kommer tidpunkten då du utan repetition skulle ha glömt bort den skjutas längre fram i tiden. Intervallen mellan repetitionstillfällena kommer därför öka successivt.

ebbinghaus diagram

Så hur effektiv är metoden? Det har konstaterats i tusentals studier att spaced repetition är mer effektivt än andra typer av repetitionsmetoder. Dock varierar resultaten vad gäller hur effektivt det faktiskt är. I en metastudie kom man fram till att studenter som använder spaced repetition presterar bättre än 67% av studenter som använder lika mycket tid för repetition men andra repetitionsmetoder.

Så varför använder inte alla spaced repetition?

Förmodligen finns det flera anledningar till detta. För att kunna använda sig av algoritmen är det nödvändigt med ett mjukvarustöd, något som gjort att det är något som innan digitaliseringen varit svårt att använda sig av. Det andra faktumet är att det kräver ett intensivt och konsekvent användande av studenten. Studenten måste under en längre tidsperiod se till att fortsätta repetera för att nå önskat resultat, något som kan vara ansträngande. Hypocampus mål vad gäller spaced repetition är att integrera repetitionsmetoden i studenternas vardagliga arbetsflöde så att belastningen inte blir större än att studenterna lyckas fortsätta repetera utan att bli utbrända. På så sätt skapar vi inte bara en ökad långtidsinlagring utan även en hållbar studiemetodik.

Källor

Custers EJ, Ten Cate OT. Very long-term retention of basic science knowledge in doctors after graduation. . Med Educ. 2011 Apr;45(4):422-30. doi: 10.1111/j.1365-2923.2010.03889.x.

Donovan, J. J., & Radosevich, D. J. (1999). A meta-analytic review of the distribution of practice effect: Now you see it, now you don’t. Journal of Applied Psychology, 84(5), 795-805.

Robert Bjork – Spacing improves long-term retention. https://www.youtube.com/watch?v=TTo35X2rqls

Stahl SM, Davis RL, Kim DH, Lowe NG, Carlson RE, Fountain K, Grady MM. Play it Again: The Master Psychopharmacology Program as an Example of Interval Learning in Bite-Sized Portions. CNS Spectr. 2010 Aug;15(8):491-504. PMID:

Läs mer

Efficient memorization & what it’s good for. (psychology) http://www.gwern.net/Spaced%20repetition

The New England Journal of Medicine http://knowledgeplus.nejm.org/spaced-repetition-the-most-effective-way-to-learn/

Wired magazine, Want to Remember Everything You’ll Ever Learn? Surrender to This Algorithm
http://archive.wired.com/medtech/health/magazine/16-05/ff_wozniak?currentPage=all

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *